Från skrikhals till andre styrman

13128799_10204541593979966_2030320548_o (1)Så, det är dags för inlägget där jag ska berätta om mig själv, vem jag är och kanske hur det kom sig att jag fick för mig att göra den här resan. Jag kan inte garantera att skildringen blir jättenoggrann, men jag ska försöka att få med det viktigaste.

Den 18:e mars 1996 var alltså den dagen då jag bestämde mig för att sparka sönder den blåsa jag låg i och på så sätt sätta igång ”födelseprocessen”. Sagt och gjort, mamma och pappa fick åka in till sjukhuset i Bremen i Tyskland (pappa är tysk och mamma läste till psykolog i Tyskland, de träffades, blev kära, fick mig, vilket gör mig till halvtysk) där ett akut kejsarsnitt gjordes då jag prompt vägrat att vända på mig och legat med huvudet uppåt hela tiden. När de väl fick ut mig skrek jag, vilket var vad jag gjorde mer eller mindre tills jag började prata ett och ett halvt år senare. En ganska envis tjej redan då alltså.

13161483_10204541594859988_293511351_oÅren därpå flyttade vi från Syke till Bad Oldesloe och jag fick världens bästa lillebror. Senare skulle vi upptäcka att han föddes med tre hål i hjärtat och på grund av detta blev mycket sjuk. Men tack vare duktiga läkare, farmors böner och pappas envishet kom han undan med livet i behåll.

Nåväl, pappa fick ett nytt jobb och vi flyttade till Sydtyskland i närheten av Stuttgart, där jag började skolan. Första året i tysk skola och jag satt med läxor ca en timme varje dag. Men sen skiljde sig mamma och pappa och jag, min lillebror och mamma flyttade hem till mammas hemort i Sverige, Nossebro. Där skiljde sig skolan en hel del från den i Tyskland, vi hade knappt några läxor och lekte mest om dagarna.

DSCF2339 - Kopia

Åren gick, jag började spela fotboll, gick med i scouterna och började så småningom högstadiet. Det var väl under den här perioden som mina intressen växte fram ordentligt. Fokus var mycket träning i och med fotbollen, vara ute i naturen med vovven och umgås med familj och vänner. Vilket väl är det samma än idag, förutom att jag inte spelar fotboll längre och inte bor hemma hos mamma så att jag kan gå ut med hunden.

mb32012 flyttade jag till Lysekil och började spetsutbildningen i marinbiologi på Gullmarsgymnasiet. Helt underbart att börja i en klass med elever från Sveriges alla hörn! Jag stormtrivdes men äventyrslysten som jag är sökte jag ändå till Svenska skolan i Fuengirola i Spanien, där jag gjorde mitt andra år på gymnasiet medan jag bodde i en spansk värdfamilj. Väldigt annorlunda, lärorikt och roligt! Jag är så glad att jag åkte iväg men skulle aldrig göra om det, inte på samma sätt i alla fall. Men så säger väl alla.

Året efter flyttade jag tillbaka till Lysekil igen och tog här studenten med min älskade klass. Under tiden hann jag också utbilda mig till Cxworx instruktör och började arbeta på gymmet. Och sen blev jag kvar här, flyttade ihop med några klasskompisar och sommarjobbade på Havets Hus där jag tidigare enbart jobbat under helgerna. Två av mina sambos jobbade som Dive Masters på dykcentret här och jag började hänga en hel del med dykarna. Däribland fanns det en viss Kapten vid namn Gustav som körde dykbåten, och som efter några turer i hans lilla segelbåt Mimi började att bli ganska intressant. Sen behövde han hjälp med att segla hem sin nya båt Divina Remi (som han skulle segla jorden runt i) och vilket sammanträffande att jag var ledig just de veckorna! Så utan att tänka mer på den saken åkte jag efter en kort visit hos släkten i Tyskland upp till Karlskrona och hoppade på båten vars Kapten jag knappt kände. Och jag antar att det var någonstans där i början på september, på vattnet mellan Karlskrona och Lysekil, på en båt på 31 fot som han stal mitt hjärta, om han inte redan gjort det tidigare.

Efter några månader av betänketid och helt utan övertalningsförsök (jag skulle bara läsa den här boken som skulle få till och med den värsta landkrabban att segla jorden runt, tvingas titta på otaliga youtube-klipp av personer som redan seglar jorden runt varenda kväll och få knopböcker och tampar i julklapp, ni ser ingen övertalning här inte) bestämde jag mig i januari för att faktiskt följa med honom. Självklart finns det en massa bra anledningar till varför jag ska göra det, att få resa utan stress, ta sig fram i stort sett utan miljöpåverkan, få se platser som fortfarande är nästintill orörda och utmana mig själv, men min främsta anledning är nog helt enkelt varför inte? Jag kommer inte att få chansen två gånger och speciellt inte en där jag till och med är utnämnd till andre styrman ;)

_MG_8670

Dela med dig:
FACEBOOK
TWITTER
GOOGLE

5 tankar på “Från skrikhals till andre styrman

  1. Fredrik: Det är klart att din recension ska med också. Jag hade bara inte sett den. Annars brukar min stående sökning på "Svavelvinter" på Google hojta.

  2. ColeLOL I will because those are another series I want to read. But what’s the name of the series? Who was the author again? I read one of them but I have NO idea what it was, lol.

  3. Jag är övertygad att du kommer mönstra överstyrman efter Cabo Finisterre.
    Det ska bli riktigt kul att följa er.

Lämna en kommentar