Ensamma på en öde ö…

Vi lägger till vid bojen precis intill den sockertoppsliknande bergskullen vid namn Pain du sucre. Eller sockerbrödet om man så vill.
Nästa dag är det dags för en liten promenad in till den lilla huvudstaden på les saints öarna. Här går vi runt bland turister och lokalbor som smälter samman i en ganska sömnig turistby. Vi hittar ett fik med smaskig juice och lite internet för kontakten med vår omvärld. Efter en stund i den lilla byn tar butikerna siesta och vi knatar sakta hemåt under den stekande solen.

Väl vid båten kastar vi loss och åker 5 minuter till den lilla ön bredvid. Här hittar vi en vit boj att lägga till och bestämmer oss för att stanna över natten.
Dagen därpå simmar vi in till land för att upptäcka denna öde ö. Väl på land välkomnas vi av några hönor och en tupp som sprättande spatserar runt vid stranden. Så vi tar på oss skorna och börjar hungrigt vandra runt i jakt på mer ”wildlife”.

På vår vandring hittar vi ett antal gamla fort från någon gång på artonhundratalet. Men pirater och fransoser har sedan länge övergett denna ö. och numera är det getterna som bestämmer över dessa ruiner.

Vi fortsätter vandringen lite mer utanför leden och hittar både leguander och kollibris i detta underbara landskap!

Tack Kollibri island!

Dela med dig:
FACEBOOK
TWITTER
GOOGLE

Lämna en kommentar