Ensam på en paradisö

Jag vaknar upp i båten. Helt ensam. Just ja, Linn har ju flyttat ut ett par dagar. Det känns lite ensamt men ändå ganska bra. Jag kan göra vad jag vill utan att behöva ta hänsyn till vad någon annan vill äta eller göra. Så jag ligger kvar i sängen och tar det lugnt en stund till :)

Alldeles för sent plockar jag ihop mina grejer, hoppar i dingen, ror in till land och börjar min lilla upptäcksfärd. Bequia är en ganska liten ö som saknar bra bussar. Och eftersom taxi är för dyrt så väljer jag att traska längs vägen som ska ta mig till målet.

2 timmar senare står jag och blickar ut över Atlantens vidder och den underbara skärgård vi befinner oss i. Jag nyper mig själv i armen och fortsätter. Ut i vildmarken. Dit inga människor går.

En stund senare har jag hittat en liten vik som är obeskrivligt vacker. Jag ser inga spår på mänsklig påverkan. Men jag ser en liten naturlig pool som ligger precis vid kanten till havet. Dit ska jag!

Efter lite simmande och klättrande tar jag mig äntligen fram till den overkligt vackra och kristallklara poolen. Men till min förskräckelse ser jag att hela poolen är täckt av sjöborrar! Jag får helt enkelt bada fötterna lite och njuta av omgivningen. För vacker är det på bequia!

Min utflykt avslutas på ett flak som jag delar med 5 lokala killar påväg mot port Elisabeth där Divina Remi ligger ankrad. Jag tar en öl på en bar i solnedgången innan det är dags att sätta sig i dingen och ro hem. Det känns lite ensamt. Men det är också riktigt skönt att spendera en dag själv ibland.

Ha de fint alla!

Dela med dig:
FACEBOOK
TWITTER
GOOGLE

Lämna en kommentar