Hur den nya matrosen hamnade ombord – Simon Persson

Den nyaste Matrosen på Divina Remi är jag; Simon Persson. En 24-årig värmlänning som gick gymnasiet ihop med Gustav. En 24-åring som för några veckor sedan inte ens visste att det fanns ett land som heter Grenada.

Allt började med att jag jobbade tillfälligt på en skidanläggning i Sverige. Några veckor skulle spenderas här innan min efterlängtade jaktresa till Sydafrika. Mer taggad än någonsin på att få sluta jobba och resa iväg bjöd jag upp en vän för lite sista snowboardåkning och förstås någon ”vuxenläsk”. Kompisen kom upp och några vuxendricka och timmar senare stod jag med en armled i en väldigt konstig vinkel. Några dagar senare stod jag med ett gips och en titanskena inopererad i min arm. Smärtan var kontrollerbar men besvikelsen över att min drömresa blev inställd var total.

Några veckor gick och gipset åkte av. I samband med detta kom humöret och viljan att åka iväg tillbaka. Jag visste att Gustav och Linn var ute och seglade så jag skickade ett meddelande och frågade vart de befann sig. Ett snabbt beslut togs och flygbiljett bokades. Nu jävlar skulle jag iväg!

Flyg till New York. Väntan 11 timmar sedan flyg till Grenada och färja ut till Carricaou. No problem.Trodde jag.

Allt gick fint tills att jag stod på Grenadas flygplats. Väl där hade de svårt att förstå att jag skulle bo på en segelbåt och var därför misstänksamma. En boendeadress var tvungen att anges. Jag insåg att jag inte skulle hinna med färjan till Carricaou och försökte då be dem om hjälp att fixa ett nummer till något hostel så jag kunde ringa och boka ett rum. Detta gick bra förutom att jag inte fick något svar i luren. Till slut försökte jag säga att jag kan be en taxi köra mig till hostlet de tipsade om. Tulltjänstemännen diskuterade ett tag innan den ena mannen tog mitt pass för att saaaaakta och nästan provocerande satte en stämpel i mitt pass. Lättnaden var total!

Hittade sedan en riktigt bra taxichaufför som till och med förklarade för tulltjänstemannen att han inte släppte mig innan han hjälpt mig med boendesituationen. Jag fick sedermera en lägenhet nära hamnen för ett skäligt pris och färjeturen till Carricaou gick dagen efter helt problemfritt.

Väl i Carricaou möttes jag av Gustav, Linn och Evelina för att ta en välkomstbira. Äntligen var jag framme i landet som jag knappt lärt mig namnet på.

Dela med dig:
FACEBOOK
TWITTER
GOOGLE

Lämna en kommentar