Portugals Venedig och nattliga besök

Efter sex timmar under motorgång och ösregn kom vi fram till den lilla ankringsviken Sao Jasinto utanför Aveiro, Portugals Venedig. Med det fortfarande ihållande regnet bestämde vi oss för att stanna i båten under kvällen och istället gå upp tidigt nästa morgon och ta dingen in till Aveiro.

p1070037

Så nästa dag åt vi frukost blåste upp dingen, plockade upp två glada norrmän och satte kurs in mot Aveiro. Dessvärre var det längre än vi trott och det blev en timmas färd i gummibåten, men då regnet inte visade sig gjorde det inte så mycket. Väl framme i den lilla till synes övergivna marinan förtöjde vi dingen och begav oss in mot stan. Redan efter ca 100 m möttes vi av kanalen som förde oss till stadens mitt. Vi gick med ens på jakt efter ett par nya skor till Gustav och blev ganska snabbt fyndiga. Mitt sökande efter en klänning gav dock inte samma resultat. Lunch blev det på en liten portugisisk restaurang och Gustav förbluffades över att de serverade både pommes och ris till kycklingen. Men det är helt enkelt så det är här, så nog blev vi mätta. Efter ytterligare lite strosande i staden och ett besök i matbutiken satte vi oss i dingen igen och påbörjade färden hemåt.

p1070033p1070073

Nästa dag åkte vi in till byn som låg precis vid viken för att sedan åka ut med högvattnet innan lunch. Denna gången blev det en torr segling blandad med motorgång och under natten fick vi besök…

”Jag låg precis i sittbrunnen och tittade på den magiska stjärnhimlen här utanför Portugals kust… Så plötsligt fick jag en skvätt vatten i ansiktet! Väldigt förvånad reser jag mig upp och tittar efter någon tänkbar orsak. Så ser jag den… Två delfiner som simmar runt och virvlar upp mareld precis intill båten! Jag sticker in huvudet och ropar på Linn som precis gått å lagt sig.
Snart sitter vi båda längst fram i fören och bevittnar ett skådespel som varken kan beskrivas med ord eller bild. Magi är det ända ordet jag kan komma på. Men jag tror inte det räcker…
Jag älskar helt enkelt nattsegling”

Så uttryckte Gustav vad som skedde under vår nattsegling till Peniche och jag kan inte annat än hålla med. Även om jag tycker att nattsegling blivit mer påfrestande sen vi bara är två, eftersom att jag är lite sämre på att hålla mig vaken, är det en grymt häftig grej att göra. När vi sedan närmade oss Peniche la sig dimman så tät att vi bara såg ca 20 meter framför båten. Jag satt i fören och ropade åt Gustav vilket håll han skull köra för att väja för fiskeredskap och så tillslut gled vi in i hamnen och lade oss utanpå våra tyska vänner Mila och Tuuli. Det hade verkligen varit en händelserik natt och vi kröp trötta till kojs för att sova några timmar medan dagen började gry runtomkring oss.

p1070106


 

Dela med dig:
FACEBOOK
TWITTER
GOOGLE

Lämna en kommentar