Sommarregn och skällande hundar

Efter två nätter i viken vid nakenstranden var det dags att åka vidare då en sydlig kuling snart skulle komma. Vi och Landkrabberna tyckte att Baiona verkade som en utmärkt plats att ligga skyddat på och styrde på så vis 10 distans söderut och la oss i hamnen där. Ganska snart efter att vi kommit fram började regnet att falla och mellan de häftiga skurarna sprang vi fram och tillbaka till hamnkontoret för att gå på toa, duscha och så vidare. Det låg många båtar i hamnen och däribland en svensk båt från Stockholm som också skulle vidare ner mot Kanarieöarna och senare Karibien. Alltid kul och träffa lite folk med liknande planer! Och nu börjar det faktiskt att bli en del, i varje hamn träffar man någon ny som har intressanta planer eller historier att bjuda på.

14787612_10205497524717637_1581833162_o
(Regnigt väder därav bilder från mobilen)

Nästa dag i Baiona var det vandrings dags. Så vi packade ryggsäcken, tog på oss oömma kläder och började traska mot den gamla borgen som låg precis intill marinan. Riktigt fin med välskötta trädgårdar, små hus och torn. Och utsikten mot Islas Cies var slående! Vi vandrade vidare upp till en stor staty som stod på ett berg i utkanten av staden, lite som i Rio de Janeiro ni vet och beundrare även här utsikten innan det bar vidare upp mot bergen. Först följde vi en del asfalterade vägar innan vi kom in på någon slags vandringsled upp genom skogen. På grund av regnet doftade det helt ljuvligt av sommarregn, blommor och tall. Både jag och Gustav blev lite smått saliga och nostalgiska där vi gick och njöt.

14800284_10205497524917642_686375581_o

Lite senare när vi gick ner mot Baiona igen kom vi förbi ett litet jordbruksområde där det fanns djur i alla dess former. Alla hus hade hundar för att vakta och alla skällde lika gällt när vi gick förbi, många tyckte vi riktigt synd om då de var alldeles för magra och antagningen inte fick tillräckligt med mat. Men det är lite så det är i Spanien tyvärr, man tar inte lika bra hand om sina husdjur som i Sverige alla gånger. Snart passerade vi även en hage med getter och får och till vår förfäran hade getterna fått höger fram- och bakben hopbundna med ett rep så att de inte skulle kunna klättra över staketet. Hemskt tyckte såklart vi men antagligen är det helt normalt i dessa breddgrader.

Nästa dag var det återigen dags för avfärd då vinden hade gett oss en lucka med 10 h nordlig vind istället för sydlig. Så klockan fyra kastade vi förtöjningarna och begav oss söderut mot Portugal och Porto. Så fort vi passerat udden vid Baiona satte vi rak sydlig kurs, satte upp spirbommar a på bägge sidor och flög snart fram i ett snitt på 6,5 knop. Vi surfade fram på vågorna och lyckades vid ett tillfälle till och med komma upp i 10 knop! Helt otroligt snabbt för våran lilla vagabond! Och månen höll oss sällskap hela natten och att styra var sjukt roligt om än ganska tungt. Vi flög förbi både häftiga platser och fiskebojar och mycket snabbare än vi trodde nådde vi inloppet till floden som leder in i Porto. Vi gled sakta in i hamnen med den ena lyxbåten efter den andra och kröp sedan kvickt till kojs då klockan var ca tre på natten. Och så plötsligt hade vi gjort både den roligaste, enligt mig, och snabbaste seglingen på samma gång. 70 distans på 11 timmar är då inte dåligt må jag säga!

p1060893

 

(PS! Avsnitt nr 3 ligger nu uppe på youtube! Klicka här för att se det! :) )

Dela med dig:
FACEBOOK
TWITTER
GOOGLE

Lämna en kommentar